Det handlar om att hantera ämnen och material på rätt sätt och att ha respekt för det man arbetar med. Det säger Ulf Örtengren om riskerna med att arbeta som tandtekniker.
Ulf Örtengren är docent och universitetslektor vid institutionen för odontologi på Göteborgs universitet. Han har även en deltidsprofessur vid universitetet i Tromsö, och ansvarade under åren 2017-2020 för utbildningen inom dentala biomaterial på KI i Stockholm. Han har forskat en hel del på metakrylater, ämnen som är vanligt förekommande i många kompositmaterial, proteser och bettskenor inom tandvården.
– Kompositmaterial blev allmänt förekommande i större skala på 1990-talet och var då en het potatis på grund av diskussionen kring arbetsmiljöproblematiken och risken för hudbesvär. Arbetsmiljöverket blev inkopplat och det gjordes en hel del forskning kring vad de här materialen kunde orsaka för skador, framför allt handlade det om allergier.
– Vi gjorde en stor enkät och klinisk studie på tandläkare. Det vi kom fram till var att det inte var så många som fick allergiska problem som vi hade befarat. Irritativa handeksem på grund av våtarbete var mycket vanligare än allergiska eksem.
Uppföljningar visade på liknande siffror på tandtekniska labb.
– Förmodligen för att man redan då hade betydligt bättre koll på ventilation och materialhantering på labben. Men det var naturligtvis illa nog för dem som drabbades. Det ledde i alla fall till fler skyddsrestriktioner och att fler skaffade sig partikelfilter och ordentliga utsugar.
Arbetsmiljöverket kom också med hårdare regler och alla blev tvungna att kvalitetssäkra sin verksamhet.
– I dag verkar dock allergierna i samhället öka, framför allt hos unga människor. Varför vet man väl inte riktigt. Men det kommer ständigt nya material och nya användningsområden för ämnen som metakrylater och andra polymerbaserade material. Resinet som används till dagens 3D-skrivare är till exempel oftast metakrylat-baserat. Det kan, felaktigt använt, framkalla skador och allergier.
Hur utbrett är det med skador som till exempel stendammslunga i branschen?
– De som har jobbat länge och får problem i dag, till exempel med stendammslunga, har förmodligen dragit på sig problemen tidigare i sitt arbetsliv. Det handlar oftast om något som är ackumulerat i lungorna under en längre tid och dyker upp först senare i en fördröjd reaktion. Man måste vara försiktig när man slipar på labb. Och när man hanterar kemikalier.
Ulf Örtengren menar att vi i Sverige ligger långt framme när det gäller miljöskydd och arbetslagstiftning, men även internationellt har man sedan länge uppmärksammat problemen.
Organisationer som FEPPD har tagit fram flera rapporter och i MDR, det nya regelverket för medicintekniska produkter, är arbetsmiljöskyddet starkt. I Sverige visar också de enkäter som har gjorts att det finns bra kunskap om de här frågorna ute på labben i dag.
– Dessutom tycker jag, som har undervisat en del på högskolorna, att de som går ut de tandtekniska utbildningarna i dag, har med sig väldigt bra kunskaper om hur de ska hantera materialen. I många fall bättre än dem som har jobbat länge på labb. Jag tycker också att det verkar som om man lägger stor vikt vid de här kunskaperna på högskolorna.
Det förs diskussioner om att förbjuda koboltkrom. Hur ser du på det?
– När det gäller koboltkrom är det väl ingen som riktigt vet vad som kommer att hända. Det har gått en del rykten om att förbjuda det, men det finns ingen evidens som visar att just koboltkrom skulle utgöra en större risk än andra material.
Ulf Örtengren menar att det finns andra ämnen som är potentiellt farligare.
– Jag har svårt att se att man skulle införa någon slags förbud mot just koboltkromet. Det är värre med exempelvis kombinationen kobolt och nickel. Nickel är ett ämne som ofta förknippas med allergier.
Ulf Örtengren menar att man i stället skulle fokusera mer på andra typer av skador på labben.
– Kanske mer på det som orsakar sjukskrivningar, som till exempel ergonomiska skador, framför allt nacke och axlar och även hörselskador och vibrationsskador.
– Sedan skulle man väl även fundera mer på arbetsglädjen på labben i dag. Tandteknik är ju i grunden ett hantverksyrke, men för att möta konkurrensen har labben i dag ställt om mot mer industriell produktion. Kanske har man tappat lite av arbetsglädjen i den förändringen.
Ulf Örtengren ser också ett problem vad gäller ansvaret för de tandtekniska produkter som hamnar i patienternas munnar.
– Många tandläkare importerar tandteknik från exempelvis Kina, men de verkar sällan medvetna om att det är de själva som har hela ansvaret för produkten. Tyvärr har det visat sig vid kontroller att produkternas innehåll kan vara bristfälligt beskrivet eller inte alltid innehålla de ämnen och det material som är angivna.
– Det borde finnas ett betydligt bättre kontrollsystem, men myndigheterna har inte tillräckligt med personal,
framför allt inte personal som kan dentalbranschen. Här händer det ofta att våra medicintekniska produkter hamnar lite mellan stolarna vad gäller huvudansvaret.
Text: Björn Hasselblad